Leta i den här bloggen

tisdag 23 november 2010

Kärleksgnabb!

Till dig!
Blöt, hetsig och humoristisk kärleksdikt smaksatt med en ännu sötare sats innehållande motsatsen till bipolariteten-den samtida!

Jag hade något som jag trodde var jag.
Men idag växer den nya fientligheten fram.
Den förändrar personligheten så att jag hellre och oftare tillber nya miljöer. Jag slipper bli utlämnad till vår usla samtida ensamhet. Jag undviker att tänka jag tänker alltså finns jag till.
Istället:jag underordnar mig alltså finns jag till, ett tag.
Det känns tryggt,lite innestängt och ack så rätt, i tiden.
Jag offrar mig själv på altarna som befriar mig från min självständighet.
Mitt jag upplöses och jag blir ett med det nya, kontrollerande. Tortyr!
De har lyckats att förena vinst med politisk ideologi. De är framgångsrika exempel på gott samarbete på alla nivåer. We have the solution! Do as we do in Sweden! Så låter budskapet till Europa!

Demokrati, dialog, kritiskt tänkande och öppenhet är något som har ”passé” stämpel över sig.

Dikt om detta schlaraffenland som som det självgoda Sverige bygger?

Jag är svensk
Jag är så bra
Romer, invandrare skall hålla sig borta
utomlands, någon annanstans
För att jag skall trivas
Och må bra!

Jag har ekonomi
Villa, radhus, bil, hund ,häst, båt
Jag tittar på TV varje dag
Läser tidningen varje dag
Som ägs av Bonnier eller Stampen
Jag vet vad jag skall tycka och tänka

Jag avskyr Lars Norén(tror jag)

Jag drömmer om att få bli chef, tror jag

Ingenstans finns det
en bror eller syster
som är så duktig som jag
Och mina nätverk har
de rätta värderingarna

Bror duktig
Syster duktig
TV4 och mer reklamtid överallt

Vad skulle det kunna vara för melodi till denna lisa ursäkta min felskrivning, visa!

Kanske du gamla du fria eller Kungssången?

Och haltar det i melodin kan man alltid ta sig en sup
Skrattet då?
Som skräller så fasligt!
Som fastnar i halsen!

Det går att meditera bort och kring på någon plats som jag betalar dyrt för.

Och poesin! Den drunknade i drömda historiska ickeexisterande pölar någonstanslångtbort ”som icke är”” bruna” miljöer.

Jag är inte längre.
Jag var, tror jag, men jag minns inte längre vad!

Livet är orättvist!
Djuren är sådana, vet la du, råa typer och människan är också ett djur!

Vi släcker ned upplysningen för att stiga ned i dunklet, snålheten och finkelaktigheten.

Allt för de nya rena och sanna idealen! De ideal som kopierades från det äkta varandet.

Kanon! Kanon! Kanon!
Salut!Salut! Salut!

Money! Money! Money!

Jag stängeralltså in mig alltså finns jag, alltså ett tag.

Metafor:molnen skingrades för ett kort ögonblick, solen lyste mörkare än vanligt med en ny plagierad lyster hämtade från tankelaboratorienätverkomspännande med den orätta ubåtsstoryn.
Molnen tog åter initiativet. De var äkta vara! Men vi längtade en gång efter ljus! Jag minns inte om det var, det som var. Nej, det som fanns, fanns nog aldrig. Bättre med en ny kopierad anekdot om det som aldrig hänt men som jag nu minns istället för det som var äkta vara.

Tjo munspel!


Hej, jag såg dig igår, tror jag! Jag vill din intimitet nu! Världen, the hole picture gör det omöjligt, jag vet! Det är farligt! Oekonomiskt! Och gastkramande! Vem kan vara så dum och utmana ödet! Det är att dö i förtid, en hastig död! Tortyren, samtiden, kommer den att försvaga kärleken och utrota den intill meningslöshetens branter? Kärleken blir den då bleksiktig, oändligt svag och okänslig mitt i den förmodade passionens vulkaniska hetta. Du, min kära, kommer att bita sönder mitt högra öra i frustration över sakernas tillstånd till köttdelar och broskslamsor. Jag känner smärta över din frustration i min erfarna okänslighet, i min uppkomna dövhet och min nyfunna stumhet. Jag blir ohjälpligt obildad, dum, svagsint, underklassig, smutsig, lat och obegåvad. Jag duger inte ens till att bli din slav. Får jag bli din slav? Nej, säger du! Du vill inte ha mig alls. Du gör mig galen. Ditt, får mig att vilja ge mig iväg på äventyrsfärder. Bara för att få drömma om dig! Jag begraver mig i din ljumske nu. Jag vill se dig nu! Jag vill andas dig nu! Ta emot mig nu annars dör jag, den långsamma! Jag älskar!

Mantra: motsats till bipolär feghet