Chalmersspexet Newton

Tur att Chalmersspexet Bob finns och tur att deras nyskrivna spex ”Newton” som hade premiär i fredag, finns. Det var en underbar premiär med en skicklig ensemble som gestaltade spexet om 1600talets geni Isaac Newton. Newtons skrift Principia Mathematica ansågs vara det mest sensationella vetenskapliga genombrottet dittills som någon skrivit.

Många glada skämt och publiken fick chansen att skratta mycket.
Ensemblen spelade bra, några av aktörerna var sensationellt duktiga! Det var härlig musik som spelades av orkestern, bra kostym och ljus. Det finns inget negativt att säga om detta spex.
Många glada skämt och publiken trivdes och applåderade många gånger under föreställningen!

Efteråt fick jag den stora äran att bevista premiärmiddagen. Där var god stämning med många visor och fortsatta uppträdanden.

Där berättade min bordsgranne att varje spex skall producera en unik väst som alla inblandade skall bära. Varje väst, årets västar, lär ha tagit ca 20 timmar att sy och den engagerade medlemmen i spexet berättade att hon lagt tre veckor, från morgon till kväll, på att sy västarna, och hon sydde också den fina kostymen som rollkaraktären Darwin bar.

Teknologer verkar vara en särskild humoristisk och skicklig sorts studenter.

De kan nog uppfinna mer miljövänlig teknik i framtiden och lägga 1900 talets resursslöseri bakom sig.

Lycka! Robert!

Le soleil, den mänskliga godmodigheten, kärlek mellan man och kvinna.
När jag älskar blir hon så mjuk för mig. Hon blir fransk. Hinnorna förvandlas till silke. Hon blir ännu mjukare, sammet, ännu mjukare ändå. Det går att förstå världen då. Ja, då förstår jag lidandet, förstörelsen, vulkanerna, jordbävningarna, avgaserna, epidemierna, folkmorden, ja till och med atombomben, för mig.
Mitt liv blir fullkomnat, jag blir den utvalde. Jag är lycklig då!

Nu finns personen Robert som gjort det omöjliga möjligt. Han och hans teater Albatross har spelat i Stockholm och målat upp en teaterfresk som sopar banan med allt annat. Han, Teater Albatross gestaltar, talar om det väsentliga, det som betyder allt. De bryr sig om världen!
Engagemanget är outhärdligt och kärleksfullt. Robert förvandlar utrotning, folkmord till en sång om reflektion, analys och medvetenhet.

AFRIKA, AFRIKA, AFRIKA! Vi vill förstå att vi, Europén, var så hänsynslösa och oändligt grymma mot människans vagga, Afrika och afrikanen.

Men nu finns Robert, berättaren som spelar sina underbara föreställningar, Kongo, Mary Kingsley, Bortom Havet.

Föreställningen ”Kongo” är ett mästerverk. Där kom det bara! Berättelsen som skakar om teatersverige. Och öppnar nya rum, Rymd, nya möjligheter för nya angelägna berättelser.

Vi måste nu bort från tvekan, det ljumma, det försagda!

Nu skall de stora berättelserna komma, rulla in, om hur människan skapade kaos och förvirring.

Sedan, när det är gjort, kan vi börja jobba igen och tänk

Teater Albatross "Kongo" chockade mig!

Nästa dag när jag kom hem efter jobbet,en dag efter det att jag sett Teater Albatross teateruppsättning Kongo hela två gånger på raken, kom chocken! Jag kunde knappt stå på benen när jag kom innanför dörren till vår bostad. Grymheten i berättelsen slog bokstavligen undan benen. Jag tvekade över min identitet som svensk,europé, västerlänsk.
Hur stå ut med den vetskapen om de grymheter som Portugal, Belgien och andra kolonialherrar deltagit i?
Hälften av befolkning gick under ekade det i mitt huvud. Hur skall jag hantera denna insikt som den underbara teaterföreställningen Kongo gett mig.
Så många som det bara går måste se Teater Albatross undersköna och angelägna nyskrivna pjäs.
Bra gjort Teater Albatros

Kung Leopold

Robert, snart kung i sin teaterföreställning om Kongo och Kung Leopold, har inviterat mig till sin replokal i Tokalynga, Ätran. Jag deltog tillsammans med skådespelarna Robert och Carl Johan och ljusskötaren Marie i uppvärmningen som skedde strax före uppspelet av teateruppsättningen om Kung Leopold.

Sedan spelas provföreställningen upp.
Robert började föreställningen med att öppna museet, tidigare ett apotek. Med på scenen är Afrikas fattigaste kvinnor, Gudar, både far och son, och den första människa som lämnade Afrika i form av skulpturer.
Belgien styr över Kongo. Stora grymheter sker. Halva Kongos befolkningen dog i strapatser och dödades av militär och polis. Det var därför Belgien fick överta skötseln av kolonin men det blev inte mycket bättre under Belgiens styre.
Kongo är rikt på naturtillgångar och kanske just därför har det blivit till en förbannelse för landet. Giriga exploatörer har förstört för ursprungsbefolkningen. Tvingat dem att byta till kristen tro.

I slutet av föreställningen är vi i en liten by i Kongo och en präst förbereder sin predikan. Den handlar om det onda i världen och att det finns något gott också.
Men att prästen kan inte göra något för att hindra ödeläggelsen av ursprungsbefolkningen. Istället ledde exploateringen av Kongo till alkoholism och ökat våld även hos dem.
Kung Leopold ställs inför rätta och försvarar sig.
Men Kongoleserna var lite dumma. De trodde att de vita skulle förstå till sist deras mycket utvecklade traditioner och kultur.
Men det var dumt att vara så snälla. De vita sa så många goda saker som att alla människor är lika värda. Till sist skulle de förstå men de gjorde aldrig det!
Kongo blev självständigt!
Föreställningen slutar med att robert, bar överkropp och med brinnande ljus på ryggen längs ryggraden, gestalta en fjäril som flyger över Kongo och ser nästan inget. Allt har blivit så mörkt.
Skickligt ljus, bra skådespeleri, väl sjunget och bra orgelspel av ensemblen i ett angeläget ärende.
Teater Albatros förnyar sin repertoar kring temat Afrika ytterligare med uppsättningen Kongo.

Visioner!

Om föreläsningen Trädgårdsvisioner av Hannu Sarenström!
Jag skiter inte ut lökar! På morgonen, i november, när jag gick ut på farstu-trappan såg jag blomman slå ut! Sedan tar jag in den och sedan tar ut den på eftermiddagen igen och då slår den ut igen!
Blomnamnen strömmade ut ur Hannu på föreläsningen ikväll om trädgårdar, blommor och vikten av att gräva från våren ända fram till november!

Sandade gångar, raka linjer, brunlila, grönt, rött, vitt och svart, några svarta tulpaner!
Växter som är bra för att de inte breder ut sig utan rötterna faktiskt växer nedåt i marken.
Planteringar som är långa som oljefartyg!

Vi borde lära oss att mer uppskatta det gröna och inte bara blommorna!
Hannus milda röst talar i nästan två timmar om sina trädgårdsvisioner!
Jag blir chockad av alla färger som de trädgårdsbilder han visar för oss åhörare, utstrålar!

Det är vår och blomsterprakten från hans bilder gör mig nog sömnlös i natt.
Det var starka bilder ibland i motljus som tryckte undan andra bilder som hjärnan tidigare lagrat, med en chockartad kraft!

Växtligheten kommer en gång att vinna över människan och ta över jorden avslutades föreläsningen med.

Jag då: odlar jag, för egen del, tillräckligt mycket?

Min personliga reflektion och uppmaning till mänskligheten!

Alla ordnar med så att de odlar!
De som inte odlar börjar med detta omedelbart!
De som redan gör det odlar ännu mer!
Det kanske är lösningen på klimathot och miljöförstöring!
Alla!
Odla!

Kraftsamling!

Det virvlar en vind. En riktig stark och härligt abrupt vind! Vi saktar ned farten. Vår konsumtion minskar vi! Men vad gör vi med vår lust att handla! Den som tvingar sig på oss!
Skälen till inbromsning och besinning är många! Vi förstår kanske inte i nuet vad det innebär! Men den isande känslan av skräck känner vi alla! Miljöhot! Klimathot! Fördumning! Det går inte att bortse från! Trots alla försök att undertrycka oron! Vi slingrar oss ur handlingsförlamningen och vänder trenden till att vara för livet och hoppet!
Ingen kraft kan hindra oss eftersom vi står i förbindelse med livet självt.
Den underbara striden sker därför att vi vill det!
Den fackliga striden har alltid varit omodern och impopulär! Det är som att balansera på en slak lina över en avgrund. Det var styrelsemöte, facklig utbildning, årsmöte och diskussioner. Vem vill frivilligt utsätta sig för det?
Nej, det kan vara lättare att bli kvar därhemma framför TV och dator.
Varför skulle jag då engagera mig? Det som skall ske sker ändå!
Inget går att ändra på! Lita hellre på att allt sker till ditt bästa!
Ödet bestämmer hur det går ändå!
Men…
Ny kvinnlig ordförande är vald! Kvinnlig vice ordförande valdes också! Diskussionerna flödade och minnet lade sig ömt kring våra värkande hjärtan.
Vi har formerat en ny styrelse och gläds åt det!
Livet är underbart och striden för dess varaktighet och framtid är ljuvlig!
Striden gör stor skillnad!
Vi gillar vår frihet, vår syster och broderskap, vår jämlikhet!
Leve striden!

Kom!

Klart att det skall bli nya tider! Hur skulle det kunna låta bli att vara då!
Kvinnor lockar män med ett ögonkast, en hårslinga, svartvitrandiga byxor, en böjd nacke, hud på underarmens ovansida. Mer behövs inte för att sätta livet främst, före girighet, egoism och trångsynthet. Människans förnuft kastar fram nya visioner, nya univers, nya brandtal bara för att uppvakta och behaga sin käraste. Hur skulle det kunna vara på något annat vis. Det teatraliska imperativet skapar nytt liv. Vi gläds åt solen, ljuset, dansen och varandra när vi ser alla fantastiska möjligheter!
Paris, New York, Göteborg, London, Berlin, Tokyo, Bejing, Bombay, Moskva, Stockholm, Warszawa, Wroclaw, Madrid, Barcelona…

Allt, allt, allt bara för kärleken till varandra och till alltet! Vi älskar varandra! Varje sekund, minut, timma, dag, dygn, vecka, månad, år, decennium…
Vi river bort allt dåligt, ruttet och ser bara allt i ljusa färger!
Vi trummar på nuets stora trumma. Kom! Kom! Kom! Vi skall träffas och prata, dansa, spela musik, teater innebandy…
När vi älskar med varandra är våra sinnen så mjuka och goda! Det obeskrivliga, omöjligt att uppleva, känner vi bara med varandra!
Nu är det stora ting i görningen. Skapelsen sker utan att vi behöver tänka! Vi tänker så bra! Vi blir till!
Det kollektiva blir den plattform som skjuter oss framåt!
Jag är vi utan att jag tvekar!
Tonaliteten!
Poesin!
Orden!
Mon amour!

Lägg ned allt!

En människa bland 6 miljarder, behöver väl knappast ha några värderingar att tala om! Lite granna kanske man skall ha som man kan ståta med inför vänner och kolleger. Men mer behövs väl inte! I så fall skulle vi kunna lägga ner en hel del inrättningar, sjukhus och pensionsfonder av bara farten, som finns bara för att man skall tro att vi är goda och välmenande.
Nä, lägg ned allt ihop!
Tänk vad bra! Vi slipper affärer som Wanja Lundby-Wedin som godkände bauta bonusavtal utan att veta att hon godkände dem. Sedan kritiserar hon dem som godkänt bonusavtal och som känt till att de godkänt bonusavtalen.
Tänk vad underlättande det vore för henne om hon slapp att sitta i styrelser alls och godkänna avtal helt ovetande.
Tänk bara om man var med i en pjäs och spelade t.ex. Hamlet utan att veta om att man spelade Hamlet! Typ: jag visste inte att jag dödade alla mina fiender.
Eller Tjechovs Körsbärsträdgården: jag visste inte att de skulle hugga ned trädgården när jag köpte den visserligen bara för att hugga ned just trädgården och bygga sommarstugor. Jag visste inte heller att jag köpte godset för att bygga sommarstugor på tomten. Neeeej! Jag visste inte det! Jag visste inte att det var en sådan plan jag godkände när jag godkände den planen!
Lägg ned pjäserna Körsbärsträdgården och Hamlet också. Det blir bäst så!
Jag undrar om det går att lägg ned mer?
SJ, Studieförbunden, alla vägar, SverigeNorgeDanmarkFinnlandTysklandSpanienosv ja lägg ner hela världen.
Men inte Frankrike förståss!
Intressant! Eller vad säger du Fredrik?
Det är la du som har initiativet nu va?
Upp till kamp för mer nedläggningar!
Min enögde son säger att han inte är så bitter på världen som jag!
Ja visste inte om att jag var bitter. Även om jag nu bestämt mig för att lägga ned allt så visste jag inte att jag hade bestämt mig för att lägga ned allt! Då kan jag ju inte var bitter!
Tvärtom jag är glad hela tiden!

Demokrati

Med ett välbehag berättar Pelle om sitt arbete med ungdomar boende i stadsdelen Biskopsgården, Göteborg.
Sextio ungdomar träffades en gång i veckan under en längre period! De samlades under demokratiska omständigheter och gjorde och lärde sig vad de själva ville!
Pelle utgick i sitt arbete som fritidsledare från varje ungdom och lyssnade på varje deltagares åsikter och önskemål.
Individen gavs utrymme och rymd att vara sig själv och blev bemött och respekterad såsom han eller hon är! Pelle har medvetet bara varit med och samspelat i bakgrunden.
De träffades under demokratiska former och samtalade om det som var och en ville tala om.
Målet var att varje deltagare ska känna att han har ett egen värde i sig.
Detta att varje ungdom blir sedd innebar att träffarna skapade möjligheter för vare deltagare att utforma sin fritidsaktivitet med självklar utgångspunkt från sig själv i samarbete med andra ungdomar.

I ljuset av det stora miraklet och visionen om demokrati utvecklades ungdomarna och lärde sig att samarbeta i demokratisk anda!

Det unika med fritidsledare Pelle är att han kan berätta detta så salvelsefullt och tydligt för mig och Martina att vi själva blev inspirerade att själva verka för demokratiska mål.
En sådan stor insats gjord av en fritidsledare i samarbete med ungdomar blev till ett fundament som ett demokratiskt samhälle hungrar efter!
Demokratin är beroende av sådana demokratiska, sanna och verkliga processer!