Gråt

Hur många matskedar gråt uppstår vid ett tänkt framtida finskt inbördeskrig. Författaren Arto Paasilinnas broderar och tematiserar detta i ”Domedagen gryr”. Det blir en mäktig kvantitet med gråt.
Människor grät mer förr enligt historieböckerna. Det gjorde ont oftare och då grät man.

Lars Noréns ångest som han så väl beskriver i sin dagbok ”En dramatikers dagbok” är väl en utveckling av detta. Om man förr grät högljutt så skriver dramatikern om motsvarande i sin dagbok i stället. Känna ångest som tema istället för ge ut sig i form av ljudlig gråt. Vilket av detta är att föredra? Om man nu kan välja?

Edsöre är ett gammalt svenskt ord. Finns i skrifterna redan från 1200-talet.
Detta kunde innebära att man svor en ed på att kvinnor inte skulle utsättas för våld. Detta kallade man för kvinnofred. Man kunde bestämma att man skulle hålla sams.

Idag är det närmast regel att ljuga för varandra, kollegor, vänner, familjer och makthavare. Det kunde kanske vara dags att svära en hel del eder. Edsöret skulle kunna handla om att tala sanning.

Hur det än blir med detta så händer det saker och ting.

Igår när jag lämnade arbetet vid lunch hamnade jag mitt i ett gängbråk. Det var ca 15-20 ungdomar som befanns sig mitt på gatan under skoltid. Det hade skett ett eller två slagsmål. En ungdom låg på marken och hade smärtor. Flickorna stod i klungor och hävde ut sina förolämpande kommentarer till förbipasserande. Någon gick omkring med en käpp och hotade med den. Han var längst och tyckte väl han kunde göra vad som föll honom in.

Dessa ungdomar skulle behöva svära ett edsöre också. Hur gör vi för att hålla sams och hitta tillbaka till ett vänligt sinnelag och bli på gott humör?

Det skulle nog bli en del ångest och gråt som kunde fylla några liter innan det blev möjligt.
Läraren eller fritidsledaren som länge passivt stod och tittade på när gänget härjade vilt omkring kunde kanske tillåtas få en syl i vädret.
Han hade behövt en rejäl förstärkning av många kollegor så att han och hans kollegor vågat ingripa direkt för att vägleda ungdomarna i. hur det är att vara människa.

Nu tvingades han stå och titta på istället. Det kunde han gråta över att så maktlöst behöva stå och se på när ungdomar struntar i skolplikt och trafikregler när de tar sig friheten att bära sig åt mot varandra och andra.
Flera av ungdomarnas språk var svenska med stundtals kraftig brytning. Det fanss flera blonda unga också som aktivt deltog med fel slags engagemang. Ett felaktigt engagemang som ledde till detta kaos. Det fanns säkert många frånvarande föräldrar som hade behövts tvingas till aktivt ansvarstagande.

De hade behövt både gråta, känna ångest och svära en ed på att de skulle engagera sig i frågan. En lärare eller fritidsledare kan inte ensam uppfostra 15-20 ungdomar som struntar i att ta ansvar.

En del av dem kanske lever i en uppväxtmiljö som innebär många kulturkrockar.

Dags att starta om från civilisationens begynnelse.