Alla andra varelser har något utom jag. Hur kunde det bli så här. Jag är bunden och minns knappt vad som hände igår kväll. Det är märkligt vad som har betydelse. Igår tyckte jag att jag ägde världen. Idag så har jag reducerats till inget. Jag är i händerna på vem som helst.
Han försökte röra sig men det gick trögt.
Han kom på att han faktiskt hade en stålkam i fickan. Kanske kunde han komma åt den på något sätt.
Han började vrida sig och vicka på olika kroppsdelar för att se om det gick att töja ut banden som han var knuten vid.
Hon kom direkt från dörren. Han hade inte hört att hon öppnat ytterdörren. Han såg att hon var vackrare än någon annan. Han trodde inte att det fanns någon så vacker i hela världen. Att det var möjligt att vara så underskön. Hon skrattade hjärtligt. Hennes skratt klingade ljust, klart och innerligt med en lätt baryton klang som kontrasterade någonstans som han inte förstod var det kom från. Hon lutade huvudet lätt på sned och sa:
-Du har kommit i kläm ser jag, Jag skall hjälpa dig.
Han mindes en teatralisk kyss som han mottog av en då mycket berömd sångerska. Hon berättade inför en liten grupp åhörare flera ekivoka anekdoter som avslutades med att hon berättade om den beundran som många producenter hyst för hennes läppar. Hon hade fått erbjudande om många filmjobb. När aktrisen vasst frågat varför de vill ha henne med i filmprojekt. Hade många svarat för dina läppar. Professorn hade rest sig upp för att hjälpa henne med en sak. Han var den gången ansvarig för arrangemanget och bjudit in henne för att hon skulle berätta om hennes artistliv.
Inför öppen ridå hade hon stegat fram till professorn och kysst honom inför åhörarna.
Han mindes hur hennes läppar kändes och hur hennes vänstra underläpp hade liksom smekt hans läpp på ett magiskt sätt.
Nu stod hon här i Dublin och skrattade. Hennes skratt hade förändrats och var nu rått och överlägset samtidigt lösgjorde hon honom från repen som band honom till fots och händer.
Hon viskade:följ med mig till Georgien!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar