Chokladbananer!

Jag vill inte! Oron växer till panikångest! Jag kräks ut orden i fullständig panik. Chokladbananer! Jag har inga chokladbananer! Jag behöver dem! Jag vill ha dem nu!
Ögonen blir alldeles runda, sammandragna, skrynklig hud omger korpgluggarna. Ansiktet är ett enda ångestvrål!

Den ljusa manliga rösten finns. Len och stigande upp mot höga c även om den inte når ända fram.
Försöka duger!

North/Black Seas, den resande festivalen har lämnat Göteborg.
De är nu på väg till Tromsø, Norge. Där skall de vara 11-19 september. Sedan skall de till Skegness/Mablethorpe/Lincolnshire Coast (UK).

Chokladbananer också! Jag behöver mer av resande festivaler! Jag saknar dem och skulle vilja ha dem tillbaka.

Viljan försätter berg! Det kan ta tid men det blir av!
Vad kan jag väll göra mer än att glädjas åt att de var här!

Jag tittar ut genom fönstret ut i sensommarmörkret. Minnesbilder strömmar fram. Det är teaterövningar, sanning och lögn i kropp och själ Och arbetet med att uttrycka något annat, bortom samtidens tid och rum.
Jag förblev sittande vid datorn. Jag spelade på tangenterna med fingrarnas lätta beröringar för att framkalla det mystiska välbehag som livet innebär. Vickade jag på min torso i någon takt för att skapa det där inre välbehaget som är så fint. Lyssnade jag på franska chansons!

Det är kväll och jag gömmer mig snart i min egen dröm!