När han vandrar omkring på gatorna i Tblisi tänkte han på sin stora förälskelse. Han mindes en dikt han skrivit!
Du var vacker i vår lek
Det var kärlek
Natten är till ända
Allt kan hända
Min känsla är stor
Allt jag erfor
Fantastiskt att det hänt
När du olycka till lycka vänt
Nu när vårt nattliga behag
blivit till morgondag
Du glömt så fort
Det vi gjort
Igår var allt möjligt
Och det var inte löjligt
Min vardagsrustik
Var för dig härlig mystik
Känslorna gav oss välbehag
Din skönhet var min lag
Jag vill be
mer måste ske
Det som skimmrade
Det som flimmrade
Fanns där
Och är ett minne här
Du fin
Lyckan min
Gå på nattgammal is
Gör aldrig vis
Slå bort denna gammal sägen
Den är i vägen
Jag älskade
med dig käraste
Nu är jag överlämnad till ditt hov
Utlämnad åt känslornas rov
Han skrattade åt sina rim. De behöver han skriva om när tillfälle ges. Varför lägga tid på att förbättra kvalitéten på en dikt nu när han var vid så gott mod.
Han behövde inte ha dåligt samvete gentemot konstnärrinnan. De lovade varandra att de skulle förbli vänner vad som än händer. Han visste att hon tröttnat på honom och förargade sig bara alltför mycket på honom. Hon tyckte mest han var ivägen för henne. Hon blev glad över att han reste bort och var nuförtiden ointresserad av vilka relationer han hade med andra kvinnor.
Hon tänkte säga ja till det som lockade henne. Det var hon tydlig med när han berättat för henne om sina resplaner.
Nu skall jag låta ryckas med i min passion med Ingrid. Förföras av hennes charm och föra spirituella samtal.
Hon kastade sig om halsen på honom och överhöljde honom med kyssar när han kom innanför hennes dörr. Han gav sig hän i kyssande som han aldrig gjort. De ramlade omkull skrattande och reste sig upp fnissande. Till sängen och nya erotiska äventyr med sensationella njutningar för dem båda.
De var sedan båda våldsamt hungriga efter den underbara älskogen och åt med liv och lust.
Han lade sig i sängen igen efter den goda måltiden och fantiserade om en ny framtid med många förälskelser, stora samhällsengagemang, barnbarn och besök hos sina barn. Vad mer kan en människa önska sig?
Detta medtanke om vad mer kan en människa önska sig oroade lite.
När han hörde Ingrid ropa på honom var han fortfarande en aning förbryllad över sig själv. Ingrid hade gjort sig ordning för att ge sig av till nästa jobb som artist som hon hade. Hon ville ha en kyss och kram. Det gav professorn henne mer än gärna. Hon svävade ut i mörkret som intagit Tblisi. Han stod där och vinkade efter henne. Hon var så glad att han inte ville tynga hennes sinne med sina onda föraningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar