Domen

Hans Blomqvist, översättare och Gabriella Håkansson, författare resonerade med sig själva och publiken om författaren Franz Kafka i Teater Unos Black Box igår. Om hans liv, författande och drömmar.
Franz Kafka växte upp i en borgerlig och välbärgad familj. Det ställdes stora krav på honom från sin far, att göra stor karriär. Modern ville att han skulle gifta sig. Själv ville han bli författare. Franz författade ofta på nätterna när inspirationen infann sig.

När han skrev novellen Domen tyckte han att han blivit en riktig författare.
Teater Uno hade föredömligt nog genomfört en första läsning av Domen i programpunkten före. I denna välarrangerade Kafkafestival som Teater Uno och Allikateatern bjudit in till under helgen. Carl Harlén, Pelle Bolander och Staffan Nattsén läste upp novellen salvelsefullt och mäktigt.

Hans Blomqvist och Gabriella Håkansson berättade vidare.
Kafka brottades med två viljor. Han ville gifta sig och bli en god framgångsrik borgare som hans föräldrar väntade sig av honom. Men han ville också bli författare. Dessa olika riktningar tycktes honom oförenliga. Han slets mellan att uppträda som den goda, duktiga och välbärgade borgaren i Prag, som då tillhörde dubbelmonarkin Österike-Ungern, och att vara den av gud inspirerade författaren med stort F. Dessa olika riktningar tycktes honom oförenliga.

När Kafka skrev, skrev han på inspiration. Inspirationen hade han hämtat direkt från Gud. Idealet var att ständigt vistas uppe i det gudomliga jämnt. Men konstnären, författaren var, per definition, nere i det materiella genom sitt konstnärskap, författarskap.
Författarförebilder för honom var Strindberg, Dostojevskij, Heinrich Wilhelm von Kleist, och Goethe.
Att i novembermörkret bevista Teater Uno tillsammans med kunniga Kafkauttolkare går inte av för hackor.