Lukt

Teater Uno på Esperantoplatsen, nära järntorget ger ifrån sig en multitud väldoft. Det luktar motstånd, kreativitet och öppenhet. Kvinnorna där är vackrare än på andra teatrar. Männen intelligentare än vanligt. Denna generösa lukt smittar de teatrar som gästspelar där såsom Allikateatern med Kafkas ”Bättre utan hund” och ”Kafka 125”.
Det var 125 år sedan författaren Franz Kafka föddes. Bättre utan hund är en dramatisering av novellen ”Blumfeld, en gammal ungkarl”., gjord av Allan Edvall. Karl-Gunnar Malm skådespelar ungkarlen Blumfeld underbart och konventionellt säkert. I denna skådepelarmainstream är Karl-Gunnar trygg och säker. Jag drabbas av karaktären Blumfelds nästan nazistiska raseri över de andras dumhet. Speciellt chefens nonchalans hetsar upp honom, Blumfeld till den nämnda diktatorns, Hitler, salvelsefulla röstsuggestion.
Vi, publiken, färdas denna torsdagskväll tillsammans nedför ett vattenfall i sällskap med en gestaltning av en karaktär som desperat, ensam, utgjuter sin ångest över tillvaron.

Vidunderligt att fria grupper samarbetar kring dramatik från världshistoriens största!

Den andra, Kafka 125, kastar oss, publiken, ut i en gestaltning av en författarens skrivvånda och skrivprocess. Johan Westergrens grandiosa skådespelande bjuder in oss till författrens värld. Med kvinnor, skådespelerskorna Elvy Almström, Gunnel Kannerberg och Lena Åkerstedt utomordentliga stiliserade gestaltning av författarens relationer till olika kvinnokaraktärer. Den välustiga, den villiga och den moderliga kvinnan huller om buller i en kaotisk manlig världsbild. Kvinnornas äckel, förakt och vantrivsel undgår självklart den egocentriska och sexualfixerade och sexsvältfödde författaren. Johan Westergren spelstil vidgar skådespelarkonventionen med riktning mot en mer europeisk experimentellt inriktad gestaltning. Nästan motståndlöst utvecklar han kongenialt sitt skådespelerie till ett frirum. Där nya fantasieggande univers friläggs.

En mystisk, vällustig och farlig kväll på en subversiv teater, blackbox lockar till fler farliga besök bland Göteborgs off-off-off teaterscener. Woah! Woah! Woah!