Aldrig fuck up!

Det vi vill skall vi göra! Lars är förälskad i Kersti i dagboken. Då räknar vi år 2001. Stumfilmsstjärnan Fatty Arbuckle tycker att allt som går att stoppa i munnen är bra. Även när han kysser sin dam som han är nyförälskad i tar han ett finger och stryker längs sin mun för att sedan, som typ en komikerns tanke; det som fanns kvar av kyssen ska då ha fastnar på fingret. Han slickar i sig resterna av kyssen, som alltså fastnat på fingret. Damen som nu på morgonen, Munkebergsmotet, kommer med minibilen, svart,svartklädd i kjol stannar vid gatan. Hoppar raskt ut och skyndar på med DVD-fodralet i vänster hand för att lämna tillbaka dvd´n. Bill Bojangles Robinson, “svarthyad”, steppade som en gud tillsammans med barnstjärnan Shirley Temple i filmen The little Colonel 1935. Teater Albatross som tog emot en veteran från Tetr Laboratorium som skådespelade i Prins Konstantin på 60-70 talet. The show must go on! Fotarbetet kan utvecklas. Upp på tå och cirklar utåt innåt. Gunga på hälarna. Rulla från yttersida till innersida. Växla tempo, takt, sjung samtidigt. Det är vår och underbar sol. Allt växer för fullt. Drottningens Juvelsmycke hade premiär i helgen på Dramaten med Johan Rabeus. Vad lär vi oss av detta? Aldrig fuck up? Drömsk världsbild på scen. Konstnären Albin Amelin gjorde en kostymskiss till en föreställning som hade premiär 1953: det finns en bild på Göteborgs teaterhistoriska med beskrivningen ”En man med svart liten muctasch, iklädd svart och grå strutformad hatt, ljus blåvit rock med svart rund krage, gula, röda och svart fläckar på bröstet, bälte, gröna byxor, gråblå skor, han håller en gul-röd värja (?) i ena handen.” Överallt skapades och skapas det konst i en värld som idag består av 6 miljarder människor. Det är la bara att leva på!