Klyftor och lite annat!

Långt därborta syns bussen i soldiset på morgonen. Asfalt, busshållplats och väntande resenärer. Underbart med vackert väder i staden. In i bussen rusar ungdomliga flickan in med pod(musik) i öronen, sommarklänning och antydan till klyfta mellan täckta bröst. Hon slänger sig om halsen på killen som har läxböckerna uppslagna lite nonchalant bakåtlutad. Hon lutar sig bakåt efter ha utdelat kramen och tar fram sin musikpod. Trär sedan ett orange och gult virkat skydd på poden. Mittemot sedan annan ungdom med musik i öronen och frisyr format till en decimeterhög kam som står rakt upp i luften. Längre in i bussen sker ett livligt samspråk mellan många unga passagerare. Plötsligt är bussen som en scen där mycket händer som skapar god stämning och gott humör. Jag räknar till fyra synliga bröstklyftor hos damer. Hur skall en snygg bröstklyfta se ut. Normen måste väl vara fixerad och bestämnd så att alla vet. Skall man ana bröstbenet, eller skall det, fettet, röra sig lite upp och ned eller fram och tillbaka. Bättre kanske med djupa "bananklyftor"? Vilken klyfta är kommersiellt bäst gångbar? Programledare för Körslaget,Gry Forssells klyfta sägs dela Sverige. Den är halvdjup och bred. Hon säger i gårdagens Expressen om sin "utmanande "Körslaget"-klänning":- Jag skulle kunna ha något lika urringat på lördag i "Sommarkrysset". I samma Expressen skriver Britt Edvall om att Lars Norén ljuger om den där natten då han kom hem till henne. Och då var de inte längre ihop. Och han visste hur han skulle bryta sig in.Han gjorde det för att han tappat nyckeln till sin egen lägenhet. Hon hade kommit hem med en ny!
I gårdagens DN skriver Thommy Berggren om Lars som en Chimär. Och vi, Studiefrämjandet som skall ha en föreläsning i slutet av november om "Life of Lars Norén" av Mikael van Reiss. Mikael omnämns faktiskt positivt av Lars i "En dramatikers dagbok". Igår kysste Esso, som finns här hos oss på Falkgatan, A på halsen. Då ringlade sig A som en "egyptian dancer" från en koreografi skapad av Busby Berkeley i någon 1930 tals musikal. Och Esso blev mycket rädd för A och flyttade sig en bit längre bort!
Love, love, love! Och Lov!