Maj 1968

Maj revolten 1968 i Frankrike skakade om världen! Då var jag 15 år och arbetade på en lantmannaförening! Klädd i jeans och jeansjacka gick jag under smeknamnet "Manolito". Det skulle vara elakt menat men jag var glad att jag hade ett så vackert smeknamn. Det var namnet på en av karaktärerna i serien "High Chaparral". Världens bästa vilda västernserie tyckte många. En medvetenhet skapades hos mig med anledning av revolten i Frankrike som långt senare gjorde att jag hoppade av min då påbörjade karriär och började med kulturföreningsverksamhet och teater. Det var hemskt mycket disciplin och ofantliga mängder ideellt arbete. I teatern innebar det för mig hårt fysiskt arbete på "scengolvet". Golvet var ibland ett smutsigt, skitigt trägolv som kvällen för hade använts till dansgolv vid festverksamhet! Ja det var tider det! Kan finnas skäl att återvända till detta i en senare blogg! Igår skrev jag ingen blogg! Mina närmaste hotade med att bojkotta mig om jag skrev på en söndag. Det är bara att ta skeden i vacker hand! Jag hade kanske inte hunnit skriva någon heller. Teaterlegendaren från golfklubben ringde och berättade att han läst bloggen och han ondgjorde sig över det långa citatet från Lars Noréns Dagbok. Annars gillade han dem. Vi diskuterade att spelas teater görs det men det saknas diskussion, samtal om vad, hur och varför! Ringde efter detta till en annan kompis. Han är intellektuell, inte! Jag ljög och sa att han och jag har ett projekt ihop idag. Vi skall träffas på Drottningtorget klockan 12.30 för att sedan åka vidare till Lexby odlarförening, till min nya odlarlott och bod! Han som var yrvaken och lite lätt bakis lydde och rusade iväg! Min kära gjorde ordning kaffetermos eftersom hon skulle iväg och måla(tavlor). Hon hade säkert lite dåligt samvete för att hon inte också följde med mig ut för att odla. Men jag var nöd och tvungen att själv hälla i kaffet i termosen. Iväg och ta tricken till mötesplatsen där min intellektuella kompis väntade otåligt eftersom jag kom för sent! Bussen till Lexby kom inte på länge så vi tog en kopp kaffe där på en parklänk på torget. Kaffet flödade eftersom jag glömt sätta på korken på termosen. Det smakade surt och hälldes ut samtidigt som vi diskuterade politik och revolt à la maj 68. Och fortfarande är det så mycket fel på allt konstaterade vi även när vi senare satt på bussen. Förbi golfklubben och till sist framme. Vi placerade oss i varsin skön utefåtölj och försvann in i ingenting. Eskorterade av en brännande sol och skön värme fann vi sakta sinnesro och frid!