Följetong del 35! Banne mig att det verkar bli en bra dag!

Ingen kan säga riktigt när de gick och lade sig men de gymnastiserade och dansade länge. Långt in på småtimmarna.

Ibland uppstod det förälskelse mellan dem men ingenting hände så att säga.

Alla hjälptes åt,mer eller mindre, sent på natten,att diska, plocka undan och ordna med bäddplatser åt dem alla.

Alla sov djupt och tungt ut efter dagens alla strapatser och glädjeämnen.

Morgonen anlände med en underbart klar blå himmel. Professorn vaknade och kände sig hel och det pirrade i kroppen på ett särskilt härligt sätt.

Han ville förändra sitt liv och började önska att han levt på medeltiden.

Vad underbart att rida omkring på en vit springare iklädd rustning med lans och pilbåge och uträtta storverk. Han skärskådade noggrannt sin nakna kropp där han låg i sängen. Det var inte mycket att hänga granen. Ganska pluffsig, löst hängande skinn, magra ben och armar, ingen muskulös mage, smal mager hals, slabbiga händer.

Det krävdes mycket av honom för att kunna bli en sådan där hjältemodig riddare.

Av mer modernt snitt måste det bli så klart men det krävdes nog ändå muskler för att kunna likt en August Strindberg; klara av att stå upprätt i stormen och blicka ut i framtiden med en sådan intensiv blick som August, blåögd,klädd i sydvästen med regnet piskande på hans oskyddade ansikte.

Han hoppade upp från sin liggplats med en förnyad energi.

Han tänkte börja dagen med en ofantligt god gärning. Han skulle köpa frukost till alla de andra. Han smög ut ut huset likt en tjuv.

Han tänkte att det var bra och smyga så där för det övade upp nya muskelgrupper i sitt nya företagsamma liv.

Han begav sig Ned till ICA-butiken som låg nere vid hamnen i det så vackra Fjällbacka.

Han hade först tyckt att Fjällbacka närmast hade en komisk atmosfär över sig med alla klippor och prång som husen kilade in sig emellan och så att säga anpassade sig till.

Men denna morgon var den upplevelsen som bortblåst såväl som elakheterna han mottagit från gårdagens intermezzo i affären.

Han tyckte bara att allt var fantastiskt! Och morgonljuset som spred sig över ett spegelblankt hav. Det skira morgonljuset som letade sig in från det vida havet därute. In mellan de vackra fiskebåtarna som låg så stilla vid bryggorna.

Han kände sig lycklig och glad.

Han stegade in i butiken med långa kliv och vad fick han se därinne. Alla i sällskapet från gårdagskvällen verkade ha slagits av samma tanke som honom och skrattade högljutt åt hans förvånade uppsyn.

Konstnärinnan lånade en liten pall och ställde sig på den. Han noterade att hon fortfarande verkade tycka om att bära snusnäsduk fräckt knutet runt barmen och ändå mycket prydligt och städat. Hon verkade ha sådana i olika varianter. Denna var en mer färgglad än den som hon hade haft på sig igår kväll.

Hon började organisera de olika inköpen ståendes på såppallen.

Professorn, sa hon blinkande köper gott bröd, smör och ost av bästa kvalité.

Skådespelaren väljer ut de bästa tomaterna hojtade hon till honom längst bort i butiken. Malmöitiskan fick reda på att hon skulle botanisera bland de gröna grönsakerna och frukterna.

Alla fick uppgifter av henne.