Alla fullgjorde sina uppgifter i enlighet med konstnärinnans instruktioner. Det blev ett gladlynt tumhult i kön vid kassan när alla skulle till att betala.
Alla pratade i mun på varandra om allt mellan himmel och jord.
Det var de fattigas nöje att glädjas över att kunna vara tillsammans och ha kul.
Professorn och den självutnämnde vänsterintellektuelle gick ned till bryggan och smalade på för fulla muggar.
De pratade med varandra och tittade i smyg på de vackra fiskebåtarna som låg i hamnen så stilla, så stilla.
Båtarna var ljust gröna med en vit rand högst upp vid relingen.
-Jag tror inte att vi behöver bekymra oss så mycket över det där!
-Där är jag av en annan åsikt genmälde Professorn ivrigt
-Ja men om det vore så allvarligt då skulle fler engagera sig mer aktivt.
-Det hade inte professorn något svar på.
Efter ett tag vandrade de uppför den slingriga vägen mellan de nästan komiskt runda klipporna och vidare upp till huset. När de väl kom in var alla fullt upptagna med att färdigställa en makalös frukost.
Det dukades upp på ett bastant matsalsbord i det stora rummet med verandan och de höga fönstren med så vacker snickarglädje som omgjärdade
fönstret.
Alla slog sig ned runt bordet och högg in i på det dignande bordet med en aptit
som om de skulle rusta sig för en strapatsrik färd till något främmande land där de inte säkert kunde få bra skaffning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar