Deras nattliga samtal var värdefullt och gav mycket!
-Det finns en stor uppgift att fylla! Eller uppgifter!
-Ja, svarade flanören!
-Åldringsvården år ett av många tecken. Vår bild av att bli äldre har mer och mer blivit negativ. Skamkänslor för biologiska fakta skapar förvirring över vad liv är!
-Jag skall dö ung så jag bryr mig inte!
-Du tror att det räddar dig!
-Ja jag slipper undan kan man säga!
-Sådan tur finns inte i denna världen!
-Då flyr jag in i en annan värld!
-En värld utan ålder?
-Japp!
-Drömmen om det perfekta med evigt liv!
-Så vill jag ha det!
-Jag vill inte ha en sådan värld! Jag vill leva här och nu och agera nu! Är du med på en dörknackningskampanj!
-Jag kan ta med termos och någon skaffning så får du sköta snacket. Blir du överfallen så schappar jag.
-Jag accepterar! Idag efter vi sovit ut?
-Idag!
Professorn fixade ordning sängplats till flanören. De sov länge och morgonen kom med ett underbart väder. Efter en stadig frukost diskuterade de hur de skulle genomföra dörrknackningen.
De kom på att de behövde arbeta mer med budskapet och vad de skulle säga!
Professorn visste vad som låg honom varmt om hjärtat men det måste vara komunicerbart för den andre och den han skulle samtala med.
De båda beslöt att låta det bero en tid för att båda skulle ha distans till vad som skulle göras!
Professorn bjöd på lunch i trädgården. Han dukade med en blommig duk! Röda blommor mot vit bakgrund med inslag av blått. De åt en sallad bestående av tomater, gurka, paprika och bönor. Till detta drack de fläderblomssaft.
Solen gassade och det strilade ett tunt regn från klarblå himmel.
Mätta och belåtna tog de varandra i hand och flanören tackade med en vänskaplig kram professorn för hans gästfrihet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar