Nu var det så att under tiden som de satt på cigarren och pokulerade blåste en storm utanför Ävsborgsbron. Den hade ännu inte nått fram till Järntorget. Det blåste upp till 45 sekundmeter. Den tornade upp sig med resultatet av bl.a. enstaka vågor på upptill 29 meters höjd.
Professorn och filosofen hade varken läst tidningar, lyssnat på radion eller sett på TV på flera dagar. De var också så upptagna med att förändra sina liv att de inte lade märke till att det hade blivit folktomt på gatorna och torgen.
De klädde på sig sina ytterkläder och fortsatte sin promenad mot Haga Nygata.
Väl en bit in på Hags Nygata upptäckte de att mittemot Jakobs café satt filmaren, flanören, självutnämnda vänsterinellektuelle, karriäristen, författaren, teaterregissören och var ivrigt samspråk med varandra.
De slog också sig ned tillsammans med gänget som satt på parksofforna. De blev en utvidgad diskussion om klimatförändringarna, den senste filmen Simon och Ekarna, Naomi Rapace i Sherlock Holmes filmen.
När plötsligt en två meter hög våg rullade fram längs Haga Nygata och tog med sig hela gänget.
De kom till sans en stund senare vid ingången till Hagakyrkan.
Det satt en främmande dam med mycket konstnärligt utseende. Hon verkade praktiskt lagd. Den konstnärlige konstnärinnan hade bundit fast hela gänget vid ett träd för att de inte skulle spolas ned i hamnkanalen en bit längre ned.
Hon skrattade högt åt deras belägenhet och berättade att det var tur att hon hittade den blåa bogserlinan i sin bil. Annars hade säkert allihop drunknat i kanalen. Och det vore synd på ett sådant rekorderligt trevligt sällskap tyckte hon fortfarande småfnissande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar