Professorn och filosofen hade nu tillryggalagt mer än två kilometer under sin kontrovers de var inbegripna i utan att deras dolda envig hade avgjorts.
De hade återigen fått dubiösa tvivel på ämnets storslagenhet. Kanske skulle de nu oåterkalleligen nedlägga detta subjektiva grubbleri en gång för alla och återgå till mer väsentliga ämnen.
Professorn hade hört talas om att filosofen kände en visionär som bodde i en grotta en bit utanför staden. Sagt och gjort de begav sig bägge för att hälsa på grottmannen. Det var ett trevligt besök med alldeles för mycket mat och dryck.
De lyckade komma tillbaka till stadens centrum lagom till att solens morgonstrålar glittrade i lejontrappans blöta. Det had regnat lite i natt. Det var tydligt.
De slog sig ned på trappan vid Brunnsparken och diskuterade noggrant igenom vad som hade hänt i grottan hos grottmannen.
Plötsligt dök det upp en kvinnlig polis och sa: hur var det här då?
De kände sig båda mycket skyldiga trots sina fina akademisk meriter.
Det är nog bäst att ni följer med till polishuset så får vi genomföra ett förhör vad sådana såta vänner och kanaljer har för sig.
Filosofen lade märke till att hon var mycket nära hans kvinliga ideal men eftersom de hade bestämt sig för att slutgiltigt avsluta med att beröra sådan temata ens med tanken så slog han det ur hågen.
Han funderade på om han skulle besöka sin vän den självutnämnde vänsterintellektuella snart igen.
Professorn funderade på att bli moderat. De gick båda två lydigt bakom polisen och passerade nu trädgårdsföreningen i rask takt.
Professorn hade flera gånger iaktagit hennes mycket välformade bak. Han tänkte på att hon verkade vältränad.
Det blev han mycket imponerad av. Själv hade han slarvat med träning, ätit och druckit för mycket. Polisens vältränade kropp inspirerade honoom på ett sällsamt ljuvligt vis. Han funderade på om han nu blivit kär i henne på riktigt.
Det var många förbjudna tankar som föresvävade honom under den relativt långa färden.
Polisen hade tröttnat på de båda herrarnas forskande blickar och beslutade nu hastigt och lustigt att de inte längre var misstänkta nu när hon så att säga lärt känna dem bättre. Professorn bad vänligt om hennes telefonnummer vilket han fick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar