Juldagskväll

Det var ett hålligång på Edvard Boyes gata för 58 år sedan.själv minns jag inget av det. Jag var nyfödd. Stämningen  kanske var moget skön med lite efterkrigsoptimism och arbetarnas lössläppthet. Vad minns jag tro?
När meningen med det stora välfärdssamhällets reformer kunde vara diffusa blev fåfängliga ting tillfälliga tidsfördriv. De glömskans dimmor som vilar över arbetarna på den gatan som bodde där då har inte skingrats alls. Trots alla litterära framgångar. Arbetarna på den gatan då kunde inte veta att Sverige blev medelklassens land och ville inte veta av några 50-tals dimmiga drömmar. 
Det fiktiva media land som vi dras in i och simulerar fram idag har inte plats för sånt.
Nej, sånt har vi inte tid med. Det stormar utomhus och på TV springer H.Potter omkring i läätviktig underhållning endast avbruten av intressantare reklamavbrott om skadehantering(skarens geting föreslog IPad2:s ordprogrammering och därefter föreslog det ordlek:). Vad får det allt från? 

Oj! Harry Potterfilmen börjar igen!