Leta i den här bloggen

fredag 14 september 2012

Följetong del 125:Själsfrände!

Han måste förstå att det är skillnad på honom och på människor som är fattiga. Att han hade pengar tack vare sina goda inkomster tillsammans med den tipsvinst han lyckades kamma hem!  Men han visste att det fanns många personer med ganska normala inkomster som fick skrämselhicka då och då när de såg hur lite pengar som fanns kvar även i början av månaden och så kanske de planerat för att göra något extra roligt.  Dessa normalfattiga levde långa perioder under stark stress och under en mycket grym anpänning.  Outhärdlig och många blev ibland mer döda än levande. Detta kunde  professorn leva sig in i. Han hade också varitnormalfattig en gång i tiden! Vreden över alltets badade i alla orättvisor fanns tidigt hos honom När han levde under  namnet Zorro saknade oftast  inkomster helt och hållet och levde mycket fatt igt och hade oerhört svårt att få pengarna att räcka till.  Han jagades av kronofogde och inkasserare samtidigt som han utförde goda gärningar.  Det var hans längtan efter  frihet som indirekt var ett av skälen till att han levde farligt och fattigt.  För att själv stå ut med dessa fattiga omständigheter utan att gå i spinn som en annan visp måste han ibland säga till sig själv att han måste vara modigare och t.o.m. tänka att det var honom egalt om han levde eller dog.  Det viktigaste för honom då var att att göra det som han trodde på mest. Det som han äskade och för det straffades han på något högst märkligt och med nästan metodisk konsekvens med fattigdom och förföljelse. Han lärde sig att hantera sådan stress genom att säga till sig själv att det kvittar om jag får leva eller dö. Jag skall göra det väsentligaste som jag vet och förmår om jag så skall avlida. Om livet inte belönar mig för det så "so what?". Han satt länge  kvar lpå tesalongen och avnjöt tekopp efter tekopp. Det strömmade människor förbi honom. Många var så vackra!  Detta är livet! Ingenting är skönare än att se på när livet passerar revy inför öppen ridå. De omedvetna mötena med varandra människor emellan gör existensen till ett skimrande lyft. Två blickar möts! Förvåningen över att finnas till utsprids! Oh!  Vreden över alltets badade i alla orättvisor fanns tidigt hos honom.  Lusten och glädjen i att  upptäckta en kvinnas höga panna, ett mörkt ögonbryn, burrigt hår,blont, mörkt, kolsvart, cendre, en smal graciös arm, muskulösa ben som går starkt, en vridning av bröstkorgen som om brösten gungande ackompanjerade livets ljuvhet, bäckenets linjer som utmynnade ut i värme och tillit inför livets outgrundliga utbredning. Han upplevde sådan eufori bara genom att  kropparna, själarnas speglar-ögonen, rörelserna som virvlade förbi i oändlig strömmar omhuldad av naturens lektullhet med sol, regn, byggnadernas arkitektur,, cyklarnas förbiilande, lukterna allt uppfyllde honom med  harmoni. Längtan efter avslappning, njutning, lusfylld förströelse blev oändligt stark för honom. Han skärpte blicken och såg långt bort i fjärran. Där kommer någon gående? Vem är det?  Aha!  En kvinna!  Nej , henne tänker jag inte engagera mig i !  Katastrof.  Nej, bättre att läsa! Han tog upp sin 1000 sidors bok med Tarkovskijs samlade dagböcker. Det kändes  som tusen nålars stick vid denna läste om den geniale filmregissörens tankar.  Andrej Tarkovskij hade skapat oförglömliga filmer om målaren Andrej Rubljov-Den uttersta domen, Ivans barndom, Solaris, Stalker, Nostalghia och Offret. Filmer som hade gripit honom djupt! Han fördjupade sig i denna fantastiska bok.  Efter ett långt tag så anade han att någon suttit alldeles bredvid honom och troligen länge.   Nej, det var hon som han sett tidigare  på långt håll! Hon hade av någon anlednig råkat sätta sig bredvid honom av en slump. Det var som den vackra blonda, blåögda kvinnan i grön dress i Paris som hela tiden kolliderade med honom i affären.  Det var illavarslande detta! Han reste sig ursäktande upp och  började av en outgrundlig anledning jogga sakta bortåt ur tesalongen och ut på gatan.  När han hörde hur hon sprang och skrattande aldeles bakom honom.  Han tänkte:-var denna kvinna tankeläsare. Det var värre än värst!  Han hade fått alla sina tankar lästa av henne. Denna tankeläsaren måste han erkänna sig besegrad av.Hon såg rakt igenom honom! -Jag förstår att du ser rakt igenom mig! -Du är den första man jag någonsin blivit förälskad i som jag inte lärt känna tidigare. Det måste betyda mågot! Jag har blivit blixtförälskad i dig. Du en helt främmande man som jag inte vet något om alls, stammade hon. -Du är mycket modig! Då förstår jag att du som är en så djärv och stark vågar följa ingivelsen att tänka dig ta kontakt! Och jag förstår varför du satte dig bredvid mig och följde efter mig.  -Jag måste framstå som fullständigt tokig! -Jag tror att på något metafysiskt plan är jag medskyldig! -Förlåt mig! -Om du förlåter mig! De hade mycket gemensamt och  det gladde honom oerhört att finna en sådan själsfrände mitt i Shanghai. De gick hem till henne och det ena ledde till det andra. När de båda balanserade på lustens sinnliga uppfyllelse av livets stora rörelser såg de på varandra utifrån två människors olika världars hemvist.  Han märkte att hon distanserade sig från honom genom att gömma sig bakom hans rygg.  Det smärtade honom oändligt mycket och han förlorade sig i en extas som förminskats av hennes frånvaro. Han började förvånad ta på sig sina kläder under tystnad. Båda var nu så långt från varandra i en ögonblicklig förvissning om detta tragiska ögonblick som så hastigt slungat ut dem båda från tillit för varandra till ett annat univers skapades ur till dödens hotande iskyla. Nu förvändes deras förälskelse långsamt under deras gemensamma hastigt hoprafsade frukost. -Det som hände, började hon. -Jag förstår! -Mina föräldrar.., -Hmmm. -Mina syskon, alla... -Ja, så är det! Han stapplade ned för trapporna och trevade sig ut genom porten ut på gatan. Efter en längre snubblande gåsmarch föll han ihop! När han lyckats ta sig hem skrev han ett kort meddelande till Sara! Jag reser hem! Väl hemma i Göteborg såg han att hotellet Clarion hotel Post etablerat sig än mer. Det såg ut som om hotellet alltid legat  där på Drottningtorget. Det var som om själva torget hade anpassat sig till nykomlingen. Han släpade sig upp till sin lägenhet.  Han drabbades av feber. Det var som om den frihetens vibrationer som livets meningslöshet möjliggjorde hade fått sig en dödsstöt.  Han färdades  in i feberyrande in i sjukdomens träsk för att i bästa fall hitta resonansbottnar som återgav livet till honom igen.  Han var dödligt sårad av en kvinna han inte visste namnet på som levde i denna gigantiska häxgryta av kommers och mänsklig utvecklingsom den staden erbjöd. Han fördes med den höga febern in i psykosens förlovade land. Han såg syner som han aldrig trott att han skulle få se!  Färgglada rum som befolkades avmänniskor som rörde sig oändligt långsamt. Alla var omöjliga att få kontakt med. De utstrålade ljus, kyla och rörde sig i luften ovanför honom. Själv var han oförmögen att röra sig. Ibland kunde han förflytta sig lite på den steniga, belagd med vassa stenar, markens kantighet som sargade honom och och gjorde att han blödde kraftigt i psykosens inbillade värld. När han kom till sans igen var han fullständigt utmattad.  Han tvättade av sig feberns och psykosens strapatsers smuts och bytte kläder. Han gick ut och förnedrade sig trots sina reservationer mot hotelletableringen genom att besöka Hotell Clarion Post! Nöden har ingen lag och han var hungrig. Han läste samtidigt i SVD om Jamie Damons nedgång och fall. Wall street saknade en naturlig förespråkare efter att Jamie sattes ut i kylan. Amerikanerna litade inte på affärsmännen. Många ansåg dem vara skurkar rakt av. Och affärsmännen tyckte att de blivit orättvist behandlade.  Islam i Frankrike och i synnerhet i Paris har fått en särställning och debatteras jämt. Av både fransmän och ättlingar till invandrare och invandrare. Många franska intellektuella är av isalmsk påbrå. Den studie som gjorts av Gilles Kepel visar på misären i franska förorter som St Denis, departement nr 93. Man kan förvänta sig ett ungdomsuppror bland de många arbetslösa. Han började tillfriskna och började se ljust på tillvaron och omvärldens kaotiska nyhetsflöde igen!

Inga kommentarer: