Följetong del 16: flanörens uppvaknande

Flanören sov vidare på lejontrappan helt ovetande om att en polis närmade sig.Han sov så skönt och djupt som han aldrig tidigare gjort.

Polisen bestämde sig för att gå ned till den sovande. Hon hade aldrig väckt någon som sovit ute förr. Hon hade hört från kolleger att det uppstått ett nytt fenomen i Göteborg. Fler och fler sov utomhus på dagarna. I Stockholm hade det förekommit under en längre tid. I fjol hade det skett ett mord. Halsen på en sovande som låg utomhus på dagen hade blivit snittad med en kniv av någon så illa att denne där i Tjockhult, tänkte hon ilsket för sig själv,hade avlidit. Så nu hade det kommit till Göteborg också!

Hon rörde försiktigt på den sovande flanörens nacke. Hon hörde honom säga: jag skall gå upp mamma. Hon rördes i sitt sinne på tanken att hon för första gången blivit kallad för mamma. Hon tyckte att han såg söt ut. Inte alls så illa medfaren som hon var van vid att a-laget brukade vara.
Hon stod stilla och drömde att hon bjöd hem honom till sig och uppfostrade honom till att bli en ordningsam duktig man som kunde laga mat till henne när hon kom hem efter ett kvällspass. Nej, hon kom till sans igen. Hon sade med barsk röst: det är dags att vakna nu, här kan ni inte ligga och sova mitt på blanka dagen! Flanören vaknade till. Förskräckt insåg han sin belägenhet. För första gången hade han sovit utomhus och dessutom blivit väckt av en polis. Vad skulle hans mamma säga om hon fick reda på detta. Hamnar han i fängelse nu? Han reste sig yrvaket upp och stammande: förlåt, det var ett misstag av mig. Jag skall aldrig göra mer så här! Han tittade blygt på den kvinnliga polisen och blev samtidigt varse hur vacker och betagande hon var. Han insåg att han skulle kunna stå och titta på henne hur länge som helst. Polisen såg roat på honom. Hon hade upptäckt hans intresse för henne och hennes skönhet.
Hon sa: ge dig nu iväg!Hon vände sig om och gick! Inbillade han sig detta; med lätt gungande höfter. Hon vände sig om och tillade,med en blick: under andra omständigheter hade jag kunnat ta er för en rekorderlig karl.

Inbillade sig han igen att han tyckte sig ana en glimt av lust i hennes vänstra öga. Han borstade av sig och bestämde sig för att börja ett nytt liv, igen. Samtidigt som han undrade hur det skulle vara att sällskapa med en polis.