Följetong del 69: Att bo eller att inte bo i Göteborg!

I Svenskan stod inget alls. Följaktligen blev det att ge sig ut från paradvåningen vid Drottningtorget och återigen irriteras av de där självlysande monstren däruppe som självlysande håller för munnen( dålig andedräkt), för näsan(eller är det för ögonen) osv. Ännu inget folk ute och regnet duggade på och det blåste kraftigt från öst. Jag tror fan är lös. Så här tråkigt var det inte sist jag bodde här i Göteborg. Det gör kanske inte så mycket om staden spolas bort i någon havshöjning( klimatförändring) som professorer visionerar om skall hända och bygger sina karriärer på men inte jag. Han släntrade över drottningtorget och gick över mot Stora Nygatan men ändrade sig och passerade istället det nedläggningshotade Mauritz café för att forsätta mot kungsportsavenyn. Jag måste lämna denna stad fort för här leds man ihjäl. Han kämpade sig uppför Avenyn och äcklades över de stora bokstäverna i Guld som stoltserade över en annans miljardärs framgångar. Puh tänkte han nu fattas bara att en lisebergskanin hoppar fram från någon pisseria oj pizzeria är det. Efter en lång ledsam promenad ändade han det hela med att placera sig på Stadsteaterns café. Han vågade inte titta på teaterns repertoar. Han bävade vad han skulle få se. Det får vänta till en annan dag.  Det är lika bra att jag går hem och lägger mig och somnar om. Då kom det in en människa av det motsatta könet och placerade sig aldeles bredvid honom vid bordet bredvid. Hennes klara ögon tittade rakt in i hans. Hon sa jag skall ha huvudrollen i höstens stora satsning på stora scenen. Av någon dunkel anledning blev teaterns repertoar mycket intressantare. Medan han förundrades över hur hans engagemang i Göteborg förändrades så kapitalt svarade han att han förstod att hon hade fått en sådan viktig roll. -Jag är mycket glad över detta -Jag är också så glad över att just ni skall spela på stadsteatern. Jag går gärna och ser den teaterföreställningen. -Vad roligt att ni blivit intresserad. Hon plirade retsamt med sina korpgluggar. -Jag hade precis att jag skulle flytta från denna staden. Men nu tänker jag bo kvar. -Skall vi ta en promenad tillsammans, sa hon plötsligt Sagt var gjort och de promenerade gata uppa och ned och berättade för varandra om sina liv. De ondgjorde sig över det ledsamma göteborg. Kvällen , som till sist vältrade sig in, avslutades i hans vånings säng där de förlustade sig till morgonens första solstrålar eller vad man skall kalla göteborgs solsnåla ljus för. -Bättre än så här kan man inte tillbringa denna tid än vad vi gjort. -Instämmer fullständigt -Tillbaka till vedermödorna -De kommer av sig själv -Varför gör de det? -Kanske ett ämne för min nästa avhandling. -Den skall jag läsa -Det blir min tredje -De andra två kommer jag inte läsa -Inte jag heller De samlade ihop sina tillhörigheter och började göra sig redo för en ny dag. Hon försvann utan ett ljud ur hans lägenhet och hans liv. Han började skriva på sin nya avhandling samtidigt som han åt frukost och tänkte igen att han nog skulle flytta från staden.