Följetong del 78: Edith!

Han undrade om hur mycket av kroppsrörelserna påverkats av dunka dunka musiken. Hos den musiken fanns det en monoton upprepning som intensivt lockade med ett slags extas. Musiken kunde sägas vara linjär och fyrkantig som sedan kunde understödjas av det industriella i de maskiner som fanns på gymmen. Detta tillsammans hade skapat våra kroppar och dess rörelser såsom de såg ut och utfördes idag. Det fanns inte så mycket mer att välja på. Han studsade omkring på gator och torg med musik i öronen. Ibland föresvävade det honom att han skulle springa mer dansant. Kanske inspireras av balett eller med folkliga danser. Ibland tog han några luftsprång och tänkte på hur dansören inom baletten kunde se ut. Då hände det att han möttes av skratt. Senast det hände var när han passerade Place de Pigalle och han seglade genom luften smamtidigt som han tänkte på att Edith Piaf stått här oxh sjungt med sin starka utrycksfulla mästerliga stämma. Hon var världens bästa sångare. Ingen hade överträffat henne och det det var på dessa gator och torg som hon utvecklat sin genialitet.