söndag 19 augusti 2012
Följetong del 103: Kvinnorna är störande!
Han mindes att han ofta hade tänkt på hur det var på Orrevik. Barnen som stojat och rusat omkring. Slängt sig i havet! Rune som stått som en stenstod på olika platser och simulerat att han arbetat, den gamle arbetaren. Inget av det fanns kvar. Gunnar var inte den sentimentala typen. Det var många som dött från honom så att säga utan att han tappat modet och tilltron till livet. Han återvände ofta till minnesbilderna och personerna som talade till honom i sin frånvaro. Nu varnade de honom plötsligt från att öppna dörren. Han klev ut på balkongen och klättrade över balkongräcket. Han hörde ett brak och högljudda röster. Sedan blev det tyst. När han vågade sig fram igen kunde han upptäcka förödelsen. Senare när han ordnat med förödelsen, anmält till polisen och reparerat rummet utan knussel verkade hotellägarna nöjda med det, så hade han gått till Tuillerna och satt sig där i en hyrstol. Den svenska denatten var räddhågad och provinsiell det visste han. Han hade kommit i samspråk med Adolf som var på visit i Paris för att hälsa på sin franska del av hans släkt. De hade diskuterat affären Assange. Det hadde varit så fåniga svenska kommentarer. Det är klart att Assange inte litade på det svenska rättssystemet. Med USA som god vän till det ack så borgerliga Sverige var det nog inte så mycket att hänga i granen. De hade båda ondgjort sig över utvecklingen i Sverige. Sedan hade de noterat att de hade många kvinnor som satt på många platser runt omkring Tuillerna. De erkände båda att anblicken av alla kvinnorna störde deras koncentration. De skämdes båda över att de båda var så lättpäverkade.
-Se bara på den rödhåriga klädd i grönt som sitter därborta. Hon stör bara med sin existens.
-Kolla på den grandiosa i röd klänning och en nästa genomskinlig topp.
Vi måste gå härifrån. Det är genant hur lätt vi faller till föga för sådana enkla knep.
De sökte sig åt hållet där Gare de Nord var beläget. Där kunde de fortsätta med sina samtal.
-Den ekonomiska politiken är katastrofal!
-Du tänker på vinstmaximeringen
-Och hur man hålls skadeslös för de negativa förändringarna som ofta blir följdverkningarna av de hämningslösa exploateringerna.
De skildes samtidigt som de lovade varandra att ses snart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar