Följetong del 92: Marknadens malström

Det kom som ett knytnävsslag från ingenstans. Det måste vara sysslolösheten, maktbegäret och girigheten som griper omkring sig. Han hade aldrig noterat så många sura miner på så många människor under någon av alla de promenader som han gått som denna morgon. Paris gick inte att känna igen. Nåväl det kan jag nog inte göra så mycket åt. Han lät sig sjunka ihop på en uteterass och fördjupade sig ånyo i dagens Le Monde. Men det kom tankar på annat då och som förde iväg honom från tidningsläsningen till filosofin. Vad tjänade allt då till? Historien verkar inte satt några spår alls i samtiden. Alla snor omkring som skållade råttor utan en tanke på att deras liv snart är till ända och vilken nytta var det då med allt kackel. Han började klia sig över hela kroppen av nervositet när han tänkte på allt dumt. Vi människor utbildar oss hela tiden men verkar inte lära oss om det som är väsentligt. Inkomst och förmögenhetsklyftorna bara ökar deccennium efter deccennium. Vi spyr ut koldioxid i ofantliga mängder samtidigt som vi låser in oss i våra hus och bostäder och gör mest ingenting. Han tog fram sin Ipad och bläddrade fram Odinteatrets hemsida. Det var lugnande att se att de var aktiva och gjorde så många vettiga saker. Det stod för ett förhållningssätt till livet som gick att begripa som meningsfullt. De omfattade ett förhållningssätt som i Gilles Deleuze anda innebar att undersöka verkligheten och förhålla sig till den utan att överge givmildhet, öppenhet och välkomnandet. De kunde studera kulturer och ge konstnärliga uttryck  som var samhällsförändrande. Det var häpnadsväckande vad de gjorde. Gunnar såg detta som det enda tydligt väsensskilda från den malström av meningslösheter som den s.k. marknaden gav utrymme för. Marknadens produkter innebar bara att de mänskliga värdena urholkades alltmer. Civilisationen sjönk bara allt djupare ned i ett träskliknande kolsänka som snart övermätt skulle i framtiden spy ut allt i ett väldigt kaos. Då vore det för sent att bli klok. Nej, jag måste snart bege mig till Odinteatret.