Följetong del 114:Avocado!

De reste vidare ända ned till mitten av Afrika. Tekla hade sina rötter där. De hade en underbar tid och dagarna födde fram nya stunder av lycka hela tiden. Ibland är livet fantastiskt. Tidig morgon, intensiv natt, härliga grönsaker, gott bröd och underbara människor att umgås med. Det blev en hel del arbete ute på fälten. Ibland var det till att gräva en grund, snickra på väggar, lägga tak eller dra rör. Det fanns alltid många människor som visste hur man gjorde. Och man gav alltid plats till den som ville hjälpa till. Alla visste tillräckligt för att det skulle gå att komma rätt nör man hugg in på något. Han förstod att det var en osannolik god period för bygden med ständig expansion. Han säg att Tekla längtande tittade på andra män.  Han förstod vad som komma skall och han hade inget emot det eftersom det fanns i honom också en frånvaro. Men de älskade varandra fortfarande innerligt. Han levde kvar länge i samhället även efter det att hon lämnat honom för en ny man. Det hände att hon kom på besök även då. Hon ville inte att han skulle känna sig för ensam. Han var artig nog att inte anmärka på det. Han hade ändå inget för sig mer än att arbeta för allt vad tygen höll och sedan när han tvingades avbryta för arbete där för att han inte visste något annat. Ibland fick han en ingivelse att han skulle arbeta jämt. Men deras älskog var alltid intensiv och omtumlande. Han trodde nog att det var därför hon kom tillbaka till honom då och då när det blev för tråkigt med den nye. Han funderade på hur kvinnorna var i Kina.  Det var intressant tyckte han när han blev lite less på livet i samhället med alla vackra människor som han nu levde i. Han insåg att det var en alltför lättfärdig tanke. Så viktigt var inte kvinnorna så att han skulle resa över flera kontinenter för att söka efter en ny partner. Eller var de det? Åter till arbete på fälten. Nu var det skörde dags och man fick arbeta hur mycket som helst. Det var långa rader av Avocadoträd som skulle skjötas och skördas. Det fanns avocadoträd som var mer än 15 meter höga. Men de växte vilt. På denna odling var de några meter höga. Det skulle ansas, plocka frukter och pressas avocadoolja. På något sätt började romantiken med  och glöden för att arbeta med händerna falna något. Han kom ihåg varför hans förfäder inte jublade direkt när de ibland arbetade sig fördärvade i grovt fysiskt slit. Han började känna av det ibland tunga kroppsarbetet på plantagen. Hoppas det snart bli ett avbrott i träldomen. Ibland vred han sig av vämjelse när han såg den gröna avocadooljan pressas fram. Det mättade fettet var Dvitamin rikt. Men han själv behövde varken tillskott av den vitaminen eller öka på med dåligt fett.